Att plantera om och beskära dina krukväxter
Att plantera om krukväxter
Varför ska krukväxterna planteras om?
Krukväxters jordklump blir med tiden helt sammanvävd med rötter, strukturen försämras och jorden blir utarmad på näring. Detta är några anledningar till att krukväxter behöver omplanteras då och då. Sedan kan det finnas estetiska skäl, som att växten vuxit ur krukan. Genom att du tillför ny blomjord kommer krukväxterna att bilda nya rötter. De kommer också utnyttja näringen i den nya jorden vilket medför att de trivs bättre och får ökad tillväxt.
När är det dags?
En bra tid för omplantering är slutet av februari, början av mars. Då börjar ljuset att återvända och växterna lämnar vintervilan. Självklart går det även att omplantera krukväxter andra tider på året, men undvik vinterperioden då växternas tillväxtfas är på paus.
Måste alla växter planteras om?
Unga exemplar av krukväxter behöver planteras om minst en gång per år för att tillväxten ska maximeras. För äldre växter, där tillväxten inte är lika kraftig, kan det räcka med omplantering vartannat till vart tredje år. Detta innefattar också krukväxter som tillhör de mer svagväxande som till exempel silverkalla och flasklilja. Här behöver du inte uppgradera med större kruka varje gång, här räcker det med ny jord.
Vad ska jag använda för jord?
En bra blomjord ska kunna lagra vatten, ha förmågan att hålla tillräckligt med näring och innehålla luft, framför allt syre, så rötterna kan andas. En blandning av fina och grova bitar i jorden krävs också för att uppfylla växternas krav.
Yrkesodlarjord för krukväxter är en specialjord med långtidsverkande gödsel, vilket gör att du kan vänta ungefär 3 månader efter omplantering med att tillsätta näring.
Blomjord passar de allra flesta krukväxterna.
Orkidékompost är bra till de vanligaste orkidéerna, som brudorkidén.
Såjord passar även bra för kaktusar och suckulenter.
Kruka av plast eller lera?
Att välja lerkruka eller plastkruka handlar faktiskt inte bara om utseende. Det finns skillnader i materialen. Lerkrukor släpper igenom både luft och fukt vilket gör att jorden torkar upp snabbare. Krukväxter planterade i lerkrukor behöver därför vattnas oftare, men det kan vara en fördel för växter – till exempel pelargoner – som föredrar att jorden torkar upp mellan givorna. Plastkrukor däremot håller kvar fukten i jorden och passar generellt bättre till växtslag som behöver hållas jämnt fuktiga.
Krukväxter som är planterade i plastkruka har ett större behov av ytterkruka. Ytterkrukor skyddar den tunna innerkrukan mot brännande sol vilket förhindrar att de fina rötterna, som sökt sig till plastkrukans ytterkant, inte blir för varma och rent av bränns. En ytterkruka ska alltid vara snäppet större än innerkrukan, det är viktigt att här blir en luftspalt så luft kan cirkulera och vatten kan avdunsta.
Hur stor ska nya krukan vara?
Oftast är det bra att välja en något större kruka än den som växten står i före omplanteringen. Starkväxande krukväxter, som till exempel palettblad och ampellilja, mår alltid bra av att få storleken större kruka och de tillhör även den kategori växter som mår bra av att omplanteras varje år.
Hur planterar man om stora växter som är svåra att hantera?
Stora krukväxter kan av praktiska skäl vara besvärliga att omplantera. Tack och lov räcker det med att försiktigt skrapa eller krafsa bort översta jordlagret och fylla på med ny blomjord. Många stora växter är också väldigt behändiga att ha i långtidsvattnande krukor med separat vatten- och jordmagasin. Där blir det viktigt att blomjorden ges ökad förmåga att innehålla och lagra luft så att rötterna får tillräckligt med syre. Detta lilla problem löses enkelt genom att blanda upp jorden med ungefär en fjärdedel lecakulor.
Gör så här när du planterar om:
- Börja med att ta av den gamla krukan från rotklumpen. Du kan behöva vända plantan och vicka lite på krukan, eller slå den försiktigt mot en bordskant eller dylikt. Var rädd om rötterna när du tar loss krukan.
- Krafsa bort att lös jord och ta bort bruna, torra eller ruttna rötter.
- Välj en ny kruka som är ett par centimeter större än den gamla runt om. Alternativt gör rent den gamla krukan och återanvänd den.
- Häll lite blomjord i botten. Sätt ner växten i krukan, fyll upp mellanrummet mellan jordklump och kruka med jord. Ibland behöver man hjälpa till att packa och trycka till jorden lite lätt.
- Skaka eller stöt krukan lätt mot bordet så att jorden fyller ut mellan rötterna.
- Tryck lite lätt på jorden, inte på klumpen.
- Vattna med rent vatten och fyll eventuellt på med lite mer blomjord. Låt sedan jorden torka till, innan du vattnar igen.
Efter omplantering behöver krukväxterna lite extra omsorg eftersom många blir tillfälligt stressade av
behandlingen. För trots stor försiktighet så skadas en del rötter och växterna behöver tid på sig att bilda
nya, fina rötter. Ställ därför växterna ljust men inte i allt för skarp sol och försök hålla jorden lätt fuktig – men inte blöt – de närmaste veckorna. Vänta 4–6 veckor efter en omplantering innan du börjar tillsätta näring.
Att beskära krukväxter
De flesta krukväxter mår bra av att beskäras med jämna mellanrum. Dels för att hålla dem friska och dels för att forma dem och stimulera ett tätare bladverk och fler blommor.
När är bästa tiden för beskärning?
När vintervilan är över men innan tillväxten kommit igång. Februari-mars brukar vara den bästa tiden för de flesta.
Ska alla växter beskäras?
Nej. Beskär de som ser lite risiga och pinniga ut, som har bladlösa grenar och eller som kanske mist sitt kompakta växtsätt och blivit gängliga.
Rankande växter - ska de också beskäras?
Spretiga och tunna skott skär du in. När det kommer till porslinsblommor behöver du nästan inte alls beskära och passionsblommor kan tas ner till 15-20 cm. Doftranka beskär du vid midsommartid, trillingblomma på sensommaren. Läs mer på växternas skötselrådssidor här på vår hemsida, där det finns råd för växter med särskilda krav.
Hur gör man när man beskär?
- Använd en vass och ren sax, kniv eller sekatör.
- Följ grenen från stammen. Du ser tydligt var bladen suttit eller kanske sitter kvar. Lämna två tre blad, bladveck eller märken efter blad och klipp bort resten strax ovanför.
- Skär inte in på de förvedade, grövsta, grenarna — där har skotten svårare att bryta fram. Gör då snittet längre ut på grenen, på mjukare delar.
- Korta in stjälkar eller grenar alldeles ovanför ett bladpar eller en förgrening. Då stimuleras tillväxtpunkterna som mest och det kan bryta ut nya skott.
- Om du vill kan du spara det avklippta, det blir fina sticklingar.
Sant eller falskt - om omplantering av krukväxter
Vi reder ut några vanliga påståenden om omplantering.
Plantera alltid om en nyinköpt krukväxt.
Falskt. Omplantering kan vänta tills plantan hunnit acklimatisera sig i sin nya miljö. Om plantan köps på vinterhalvåret är det bara bra att vänta med omplanteringen tills dagarna blir längre och ljusintensiteten ökar.
Plantera inte krukväxter direkt i ytterkruka.
Sant. En ytterkruka saknar dränering och ska inte användas som planteringskruka. Risken för övervattning är stor då överskottsvattnet inte kan rinna bort. Det kan även bildas kondens så att underlaget får fuktfläckar.
Alla orkidéer måste planteras i genomskinlig planteringskruka.
Falskt. Det är bara orkidéer med luftrötter som bör planteras i genomskinlig kruka. Luftrötterna innehåller klorofyll och hjälper till att samla in energi via solljuset.
En handduk kan vara till hjälp vid omplantering av kaktusar.
Sant. Vira gärna en handduk eller grövre trasa runt den taggiga växten och vrid tygändarna några varv så det blir som ett handtag. Håll i handtaget och lyft kaktusen ur krukan. Använd för säkerhets skull även handskar vid omplanteringen.
Lerkrukor bör blötläggas innan användning.
Sant. Lerkrukor är porösa vilket innebär att både luft och fukt transporteras via krukan. Genom blötläggning mättas krukan med fukt och "stjäl" på så vis inget vatten från jorden hos den nyplanterade växten. Men ingen panik. Skulle du missa är det bara att hålla lite extra koll på vattningen de första dagarna efter omplanteringen.